Blågrå fingrar skriver detta.

Var på middag i fredags och fann mig sittandes bredvid en turkisk, plastikkirurg som plötsligt fått syn på mina händer och sedan ingående analyserade dess "underliga färg". Det var uppenbart att något var fel, sjukt och lite allmänt malignt; om detta skvallrade hennes plötsliga fascination. Hon frågade om de alltid var så där blågrå. Ja, sade jag, de är väl det. "ojdå, då har du med största sannolikhet anlag för svår reumatism i framtiden". Jaha, vad svarar man på något sådant? Det kändes mer som en dom än en diagnos, men kunde jag ta den på allvar? Och varför delgav hon mig den informationen?

Det ironiska är att mina händer faktiskt var otroligt blågrå då jag vaknade idag. Troligen har de fått en missfärgning från gårdagens badrumsstädning, med det obligatoriska laborerande med godtyckliga kemikalier från förrådet under diskbänken som där hör till. Jag har blivit känslig, fingrarna tynger, mer och mer, och är där inte en liten, knappt märkbar, molande misskänsla? Jag tänker på den turkiska doktorn. Kunde hon inte bara ha hållit tyst? Hur kan jag ge igen? Inte med min "profession" i alla fall.