Ja, vad säger man. Massimiliano Fuksas har klämt ur sig något slags formig glashistoria. Någon omgivning verkar inte ha funnits i den kvasiparametriska, virtuella 3D-modellen. Den är där mitt i Eindhoven. Jag har följt dess framfart under hösten. Snart är den klar, tillsammans med något slags tubformad fistelgång i betong som ska fungera som cykelparkering. Men det kanske inte gör så mycket; att den är ful, obehaglig och opraktisk. Folk gillar ju sånt här. Tycker kanske till och med att den är "echt lekker". Vad mer kunde han göra? Men det är slut på sånt här formtrams nu, det säger jag bara. Ikonofilin är rätt så stendöd på den här nivån, om jag själv får bestämma. Här får jag ju det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar