Så har man varit i Holland i två veckor. Det har gått ganska fort måste jag säga. Jag lever ganska komfortabelt, har trevliga lägenhetsgrannar och sitter mest på terrassen och solar. På måndag börjar jag dock på riktigt, vilket naturligtvis blir skönt.
Det är kväll och efter en varm dag har det börjat dra ihop sig för oväder, vad det verkar. Jag har just lagat mat för första gången, det blev något slags indisk historia. Ikväll ska jag följa med Max till några i hans klass som bor i en egen villa. Svenskar från Linköping. Blir nog trevligt.
Har en lite skönt melankolisk känsla i kroppen, lyssnar på Bryan Ferrys Dylanesque (som inte alls låter som Bob tack och lov) och lite Jacques Brel (Mijn vlakke land passar ju så bra är), och tittar på gamla foton.
Som ett litet ackompanjerande phototrack (jag myntade just ett begrepp) återfinns en bild på en villa av Bengt Edman i området Paradiset, Partille. Uppfört 1960 i en, för Edman, ovanligt avskalad och abstraherad arkitektur som mer påminner om den tidiga modernismen (se inlägg om Schröder Huis). Lövtunna väggar som utgjordes av något slags modulsystem som sedan behandlades med sprutbetong. Metoden användes tydligen för första och enda gången i detta projekt. Resultatet är ett smäckert uttryck, men en lite smäckig kvalitet som inte lyckas uppfylla de moderna energikraven. Men interiörerna är oerhört vackra; ljus från tre håll i de flesta rum, ett korridorssystem i två plan där den ljusa övervåningens golv har ett litet släpp mot väggen så att ljus sipprar ner till bottenvåningen. Magnifikt!
Trevligt skrivet om Edmans hus. Var det mitt hus du var inne i, tro?
SvaraRaderaSkulle vara trevligt att besöka villa Hägerstrand samt de andra villorna i trakten av Lund.