Jag är en dagdrivare av rang.

Tisdagen flöt på i sakta (behagligt) mak. (Heter det en mak eller ett mak? Och vad är egentligen mak?) Jag och min tyska vän satt hela förmiddagen på varsitt rum med varsin laptop. Jag skaffade Skype (varför har jag inte upptäckt det förr?) och introducerade Spotify för Max; "sehr exotisch"*. Föräldrarna skaffade också Skype och lyckades få det att fungera; all heder till dem! 

Jag och Max undersökte den lokala centrumbildningen i vår stadsdel Villapark, där de verkar ha samlat alla mataffärer i Eindhoven (tack för det) såsom Aldi, En-Té och min nya favorit Albert Heijn. Därefter ett besök (själv) till stan där paraply, diskborste, diskmedel, arkitekturguide, frasbok, Bodumbryggare och kex införskaffades. Så mycket praktikaliteter! Tur att jag har gott om tid. Imorgon är förhoppningen att jag ska få en cykel av värden Walter, även om han verkar prioritera TV-apparater till alla rum. Och med cykel skall jag erövra den sydholländska landsbygden, om nu en sådan existerar. Well, well, sitter nu på takterrassen och kollar på grannarna som jag inte vågat hälsa på ännu. Det börjar bli mörkt och lite kylslaget, bäst att gå in. 

*Alla som känner mig vet att jag är en varm tysklandsvän som drar mig för att stereotypisera det germanska släktet, språket eller vissa (underliga) sedvänjor. Detta var ett banalt undantag.